Pentronic, SE-590 93 GUNNEBO, Tel: +46 490-25 85 00, Fax: +46 490-237 66, E-post: info@pentronic.se
Svenska
English
Kundtidningen » Teknikartiklar
 MLHTML

PentronicNytt vinjett

 

Arkiv för teknikartiklar ur kundtidningen PentronicNytt (fd StoPextra)

Här har du möjlighet att få svar på dina frågor. Klicka på aktuell huvudrubrik och välj bland de teknikartiklar som förekommit i kundtidningen sedan 1997. Den tidning som innehåller artikeln visas då som pdf-fil. Länken leder i tidigare artiklar till toppen på aktuell sida. Senare publicerade artiklar kan bara länkas till aktuell utgåva av säkerhetsskäl. Arkivet anger dock en sidhänvisning. Upphovet till artiklarna är våra kunders frågor, med andra ord vårt FAQ.

Read more Läs mer om...

Nyhet
Den här Read-more-symbolen visar att vi publicerar en teknikartikel ur PentronicNytt som vi har kompletterat med ytterligare information för den intresserade läsaren. Samtidigt blir det lättare för övriga att få en snabb inblick i ämnet genom att bara läsa det grundläggande i tidningen.

 


Mer information om teknik hittar du i avsnittet Teori
 


Huvudrubriker i registret

 

Kundtidningsartikel

Utgåva/sida


Repetitionskurs i värmeöverföring
Värmeöverföringens mysterier (1). (Inledande artikel)

1998-3 s4

Ta ledningen över värmeöverföringen (2). (Om värmeledning)

1998-4 s4

Känsliga öron indikerar konvektion (3)

1998-5 s4

Lättare att mäta i vatten än i luft (4)

1998-6 s4

Uppskatta mätfelet. Konvektiv värmeöverföring (5)

1999-3 s4

 
Uppskatta mätfelet. Konvektiv värmeöverföring (6)

1999-4 s4

Strålning vid rumstemperatur? (7)

1999-5 s4

Dynamiska mätfel (8)

1999-6 s4

Dynamiska mätfel (9)

2000-1 s4

Varför mäter jag fel temperatur (10)

2000-4 s4

   
Hela repetitionskursen samlad på 17-sidig pdf    
   
Till huvudrubriker  
 


Exempel på värmeöverföring

• Julosten långsam till rumstemperatur  2011-5 s3
• Kritisk isoleringstjocklek vid anliggningsgivare? 2011-4 s3
     Läs mer om Kritisk isoleringstjocklek...  
 
• Torkning av tvätt vid havet? 2011-3 s3
• Temperatur i luftstråle? 2011-2 s3
• Mäta temperatur via trycket? 2011-1 s3
• Handvärme påverkar vinet?  2010-6 s3
• Vad mäter bilens utetermometer? 2010-5 s3
 
• Sänker bordsfläkten rumstemperaturen? 2010-4 s3
• Jordkällare i köket 2010-3 s3
• Varför blir det inte istappar på alla hus? 2010-2 s3
• När gör strålningsskydd nytta?  2010-1 s3
• Kaffet varmast i vit eller svart mugg?  2009-6 s3
 
• Kan man lita på anliggningsgivare?  2009-5 s3
• Oväntad blandningstemperatur 2009-4 s3
• Så fungerade isdösen 2009-3 s3
• Imma är besvär för glasögon och temperaturgivare 2009-2 s3
• Strålningsskydd i luftström - lika varmt på båda sidor? 2009-1 s3
 
• Glass i ugn - en omöjlighet? 2008-6 s3
• Mätsystemet har en svarstid men inte temperaturgivaren! 2008-5 s3
Stor portion håller temperaturen bäst ( i frysskåp) 2008-4 s3
Slottsgemak - en kall historia 2008-3 s3
Disken reagerar som en temperaturgivare 2008-2 s3
 
• Hur vet jag att rökgastemperaturen är högst 350 °C?  2008-1 s3
• Tjäle tinas då knölen bakas  2007-6 s4
Varför blir det rimfrost på gräset men inte på asfalten? 2007-5 s3
Skarva inte i bjälklaget 2007-4 s3
Våt givare trög? 2007-3 s3
 
Elda med förstånd 2007-1 s3
Kolla rostbiffens svarstid 2006-6 s3
Skärm bromsar strålvärme! 2006-5 s3
Apparatskåp i gass och is 2006-4 s3
Hur värmer solgasset? 2006-3 s3
 
Tummen som termometer 2006-2 s3
Hur varmt kan vattnet bli i en solfångare 2006-1 s3
Se upp för hettan i nyårsraketen 2005-6 s3
Fel mäter alla, men hur mycket? Om sugpyrometri 2005-5 s2
Blanka sidan upp, Plåttaks värmeöverföring påverkas av färg 2005-5 s3
 
Mobilen värmer! 2005-4 s3
Håll kylan med filten! 2005-3 s3
Dammsug givaren! (Hur man förbättrar värmeöverföringen) 2005-2 s3
Varför fastnar tungan på iskallt räcke av järn men inte på trä? 2004-6 s3

Spartips? Isbitar i kylen

2004-5 s3
 
Temperatur i djupet 2004-3 s3
Älgkaffe 3: Älgkaffe med mjölk 2004-1 s3
Ökensol värmer processledning? 2004-1 s4
Vad händer i julskinkan efter kokningen? 2003-6 s4
Älgkaffe 2: Hur håller man kaffet varmt? Om termosar 2003-6 s3
 
Älgkaffe 1: Kallt på älgpasset? Om förvärmning av termos. 2003-5 s3
Beläggningar orsakar smygande mätfel (2) 2003-5 s4
Beläggningar orsakar smygande mätfel (1)  2003-4 s4
Tryck och vatten förödande för isoleringen 2003-3 s3
Varför fryser inte termometern? 2003-1 s3
 
Utspädd drink kallare 2002-6 s3
Svarstid med förhinder 2002-1 s3
Konsten att värma glögg i mikron 2001-6 s3
Superisolering 2001-4 s3
Kan man beräkna en yttemperatur istället för att mäta den? 2000-5 s3
 
Till huvudrubriker  
 


Installation och användning av givare

Inverkan av dålig isolation i temperaturgivare.

2011-4 s4

Termoelement eller Pt100, vilket ska jag välja?

2011-3 s4

Olika sätt att mäta yttemperatur

2010-5 s4

Praktiskt om svarstider (2)

2010-3 s4
 

Beräkna svarstid för ändrade förutsättningar (1)

2010-2 s4

Mjuka värden allt större del av temperaturgivaren. (Certifikat & provningar)

2009-6 s2 nederst

För kort insticksdjup orsakar mätfel

2009-5 s4

Fördelen med multitub: Ett hål för nio mätpunkter

2009-5 s2

Vätskeflöden och beläggningar i rör

2008-1 s4
 
• Så slipper du borra hål i en vakuumugn. (Om resande logger)  2007-5 s1
En tub med termoelement ökar produktionen av formalin  2007-3 s1
Att välja handhållen yttemperaturmätare  2007-2 s4
Så svarar temperaturgivaren på minskad flödeshastighet 2007-2 s3
Hur varmt kan vattnet bli i en solfångare? (Installationsmiss?) 2006-1 s3
 
Lika som bär men med olika egenskaper. – Om skyddsrörsmaterial  2005-6 s2
Logger i värmebarriär ersätter personal i rymddräkt 2004-5 s1
Manteltermoelement – praktisk handledning  2004-5 s4
Brandvägg? (Yttemperatur med IR-pyrometer och trådtermoelement) 2004-4 s3
Resande logger säkrare än ”släptermoelement”  2004-4 s4
 
Sugande högtemperaturmätning visar att typ N fungerar bättre 2004-3 s2
Glapp förstorar dynamiska mätfelet 2003-2 s3
Korrosion hindrar både el- och värmeström 2002-5 s3
Belastande mätning lurig 2002-4 s3
Ny flexibel Pt 100-givare för rörtemperatur 2002-4 s3
 
Mät den totala temperaturen 2002-3 s3
Mät säkrare på ytor 2002-3 s4
CE-märkning av dykfickor i tryckkärl 2002-2 s3
Längden har betydelse 2002-2 s3
Yttertemperatur på lager 2001-5 s4
 
Skillnader mellan synbart likvärdiga givare 2001-3 s2
Långt instick minskar mätfel av smutsad givare 2001-2 s4
Kvicksilvertermometrar mäter fel 2000-4 s3
Omöjlig ytmätning med handhållna givare 2000-4 s2
41°C fel utan vinkel på spetsen. (Orientera mätspetsen isotermt) 1997-2 s4
 
Till huvudrubriker  
   


Egenskaper och felkällor hos termoelement

• Rätt anslutningsledning viktig vit mätning i utomhusmiljö 2011-2 s4
• "Skarvkabel" till termoelement på gott och ont 2010-6 s4
Hysteres hos termoelement typ K  2010-1 s4
 
Referensstället - den andra mätpunkten  2008-3 s3
Elektrisk shuntning ger förryckta mätresultat 2007-6 s3
Termoelement mäter till spetsen men inte i spetsen 2007-5 s4
Semestertrassel med termoelementkablage 2007-4 s4
Pt100 eller termoelement, det är frågan 2007-3 s4
 
Stålverk optimerar med resande loggrar 2007-2 s2
Avvikande material skarvar mätfelen 2006-5 s4
Farligt att polvända kablage till ugnsregulator 2006-3 s4
Termoelement med platina inte alltid ädla 2006-2 s4
Använd delad mätpunkt på ytan 2006-1 s4
 
Isolera rökgasgivaren 2005-1 s3
Manteltermoelement – praktisk handledning 2004-5 s4
Resande logger säkrare än ”släptermoelement” 2004-4 s4
Skarva termoelement med rätt kabel - eller räkna ut felet 2002-6 s4
Oisolerade ingångar kräver isolerade termoelement 2002-4 s4
 
Felkällor för termoelement typ K(3) Grönröta 2002-2 s4
Felkällor för termoelement typ K (2) SRO-hysteres 2002-1 s4
Felkällor för termoelement typ K (1) Översikt 2001-6 s4
Håll huvudet kallt - konsekvens av felaktig anslutningsledning 2001-1 s3
Referensstället - den glömda mätningen 2000-6 s4
 
Nu har typ N blivit "standard" 2000-5 s2
Termoelementet mäter hela vägen (Seebeckspänningen) 2000-2 s4
Grundläggande temperaturmätning (1). Val av Temperaturgivare 1999-2 s4
Dränkta givare bot mot mätfel. (Kalibrera och mäta under lika villkor) 1998-2 s4
Skillnader behöver inte vara varma för att spöka. 1998-1 s4
 
Dålig isolation i hög temperatur ger mätfel i långa ugnar 1997-6 s4
Nya termoelement bättre än Pt 100 i höga temperaturer. (John Tavener) 1997-5 s4
Typ N är lika bra eller bättre än typ K. (Gunvald Bruce) 1997-5 s8
Skarva på säkert avstånd. (Undvik gradienter över skarvhylsan) 1997-3 s4
Vilka sladdar ska man använda var. (Termoelement-ledningar) 1997-1 s4
 
Till huvudrubriker  
   


Egenskaper och felkällor hos Pt100-givare

• Ny standard för Pt100-givareanpassar till verkligheten (IEC69751:2008)  2009-4 s4
Pt100 filmelement bra om man vet begränsningarna  2008-2 s4
Pt100 eller termoelement, det är frågan 2007-3 s4
 
Kluriga Pt100-kopplingar luriga (medelvärdesbildning) 2006-6 s4
Mätprotokollet räddar Pt100 utanför gränsen 2005-5 s4
Filmelement spårade ur efter värmebehandling 2005-4 s2
Bråkdelar som förvirrar. Om selektering av Pt100-element 2005-4 s4
Allt är inte noggrant som heter Pt100 2005-3 s2
 
Trådlindade Pt100 oöverträffade (Delvis fritt trådlindat vs filmelement) 2005-2 s2
Måste man kalibrera Pt 100? 2003-4 s3
Reglera temperaturen med tre ledare - mät den med fyra 2002-5 s4
Allt är inte bra som heter Pt 100 2001-5 s2
Grundläggande temperaturmätning (6): Risk med Pt 100 i löst pulver 2001-1 s4
 
Mätelement för Pt 100-givare 2000-3 s4
Sagan om Pt 500 2000-2 s3
Använd mer än en givare vid både låga och höga temperaturer 2000-1 s3
Se upp för drivande givare. (Om referensgivare av platina) 1999-2 s3
Gundläggande temperaturmätning (1). Val av Temperaturgivare 1999-2 s4
 
Till huvudrubriker  
   


Beröringsfri temperaturmätning

Korta svarstider är viktigast för att oskadliggöra farligt avfall (pyrometerlösning)

2011-2 s1
 
• IR-pyrometern - systemlösning eller partykamera (3) 2008-6 s4
IR-pyrometern - systemlösning eller partykamera (2) 2008-5 s4
IR-pyrometern - systemlösning eller partykamera (1) 2008-4 s4
Lura IR-pyrometern att mäta bättre ¨ 2006-4 s4

Viktigt anpassa IR-pyrometern (2)

2005-1 s4
 
Viktigt anpassa IR-pyrometern (1) 2004-6 s4
Rymdforskare pressar vanliga IR-pyrometrars mätosäkerhet  2004-6 s2
Parabol till IR-pyrometern förstärker emissionen 2004-2 s2
Fiberoptiska givare förebygger elavbrott 2004-2 s2
Livsmedelsverket ger nya råd om temperaturmätning 2003-5 s2
 
Strålningspyrometri (2) Grundläggande temperaturmätning (8) 2001-4 s4
Strålningspyrometri (1) Grundläggande temperaturmätning (7) 2001-3 s4
Vågar du lita på din pyrometer? Grundläggande temperaturmätning (2) 1999-6 s3
Grundläggande temperaturmätning (1). Val av Temperaturgivare 1999-2 s4
Mäter pyrometern temperatur? (Ortwin Struss) 1997-5 s6
 
Till huvudrubriker  
   


Transmittrar och instrument

• Två års erfarenhet av Pentronics miniatyr-transmitter: Stabil och mycket noggrann 2011-4 s2
• Ökad mätnoggrannhet med smarta transmittrar 2010-4 s4
 
• Nya transmittern uppfyller förväntningarna med råge 2010-3 s2
• Nya PLB-bussen minimerar kostnaden per mätpunkt 2009-4 s2
• Unik transmitter utvecklad av Pentronic - Liten, stryktålig och höga prestanda 2008-4 s2
Störda mätningar (1)    2007-1 s4
Transmittern driver trots kalibrering 2004-2 s3
 
Reglera temperaturen med tre ledare - mät den med fyra 2002-5 s4
Oisolerade ingångar kräver isolerade termoelement 2002-4 s4
Fällor i CE-märkningen. (Om EMC och transmittrar) 1999-1 s4
Skrivare eller PC? (Om hur man sparar mätvärden) 1998-2 s3
Dubbel referensmätning tar bort uppvärmningsfel. 1997-4 s4
 
Till huvuddrubriker  
 


Kalibrering och spårbarhet

• Lita på toleranser eller kalibrera? 2011-5 s4
• Spårbarhet på det sätt som bäst passar kunden 2011-5 s3
• Nytt mätinstrument med det som behövs i ett industrilabb och ute i fält 2011-3 s4
 
• Samkalibrera givare och transmitter (för bättre noggrannhet) 2011-1 s4
• Skillnaden mellan olika laboratorier är mätosäkerheten  2010-6 s3 nederst
• Ackreditering bästa bevis för kompetens  2010-4 s3 nederst
• Tjänster som ger mätningen rätt prestanda 2010-1 s2 nederst
• Vad får man ut av ett kalibreringsbevis?  2009-6 s4
 
• Grundläggande om kalibrering. (3) Välja kalibreringsutrustning  2009-3 s4
• Grundläggande om kalibrering. (2) Blockkalibratorer  2009-2 s4
• Grundläggande om kalibrering. (1) Mätfel och mätosäkerhet  2009-1 s4
• Dubbelt godkänt för jubilerande laboratorium  2008-3 s3 nederst
Kalibrering med internationell tyngd - ilac.  2008-1 s3 nederst
 
• Nytt huvudinstrument ökar laboratoriets kapacitet 2007-6 s2
Kalibreringens kärna - vänta 2007-4 s3 nederst
Ny mätbrygga för de mest krävande 2007-3 s2
Kalibrering hos kunden under ackreditering 2007-3 s3 nederst
Det nya saltbadet halverar mätosäkerheten  2006-3 s2 nederst
 
Protokoll på nätet skärper noggrannheten 2006-2 s2
Kalibreringsbevis och -certifikat. Nytta och skillnader 2005-6 s4
Mätprotokollet räddar Pt100 utanför gränsen 2005-5 s4
Standarder sätter gränserna för hur noggrant du kan mäta 2005-3 s4
Kalkylera mätosäkerheten ända ut i processen! 2005-2 s4
 
Den industriella versionen av fixpunkt  2004-1 s2
Spårbarhet - modeord eller kvalité? 2004-1 s3 nederst
Olika syn på mätosäkerhet i USA och Europa orsakar förvirring 2003-6 s3 nederst
Hjälp vid beräkning av mätosäkerhet 2003-5 s3 nederst
Måste man kalibrera Pt 100? 2003-4 s3
 
Skalan bestämmer graderna 2006-3 s2
Utred mätosäkerheten. Din egen mätning osäkrast (3) 2003-3 s4
Utred mätosäkerheten. Osäkerhetsbudget för ISO 9000 (2) 2003-2 s4
Kartlägg ditt kalibreringsbad eller ugn 2003-2 s3 nederst
Utred mätosäkerheten först - skaffa utrustningen sedan (1) 2003-1 s4
 
Kalibrering eller justering? 2003-1 s3 nederst
Ackrediterad eller certifierad? 2002-4 s2
Metoderna för kalibrering utvecklas när fabriken byggs 2002-3 s1
Små fixpunkter fungerar bra  2002-2 s2 nederst
Kalibrering och spårbarhet - blockkalibrator 2001-4 s2
 
Egenkontroll 2001-3 s3
Blockkalibratorn lömsk felkälla. 2000-5 s4
Certifikat utan värde. Mervärden med ackrediterad kalibrering 1999-5 s2
Se upp för drivande referensgivare 1999-2 s3 nederst
Kalibrering för chimpanser. (John Tavener) 1997-5 s5
   
 
Till huvudrubriker
 

 Skriv ut   
 MLHTML

info_top.gif

Nyttiga länkar

Se även avsnitt Teori

Om du inte hittar det du söker kontakta oss på 
info@pentronic.se

 Skriv ut